Den ensammaste rollen i lokalfotbollen
Det är några minuter kvar till avspark när domaren går ett sista varv runt planen. Han kontrollerar näten, ser över linjerna och frågar lagledaren om bollarna håller rätt tryck. På ena långsidan står spelarna och avslutar uppvärmningen, på den andra samlas publiken med kaffe och jackor uppdragna mot vinden.
Domaren är redan en del av matchen, men ännu inte en del av berättelsen.
Det blir han först när något går fel.
En sen tackling, en misstänkt offside eller en situation i straffområdet räcker för att hela idrottsplatsen ska rikta blicken åt samma håll. Spelare springer fram, ledare lämnar sina tekniska områden och någon på läktaren ropar att det är skandal.
I lokalfotbollen finns sällan några reprisbilder. Ändå är alla säkra på vad de såg.
Domaren är redan en del av matchen, men ännu inte en del av berättelsen.
Det blir han först när något går fel.
En sen tackling, en misstänkt offside eller en situation i straffområdet räcker för att hela idrottsplatsen ska rikta blicken åt samma håll. Spelare springer fram, ledare lämnar sina tekniska områden och någon på läktaren ropar att det är skandal.
I lokalfotbollen finns sällan några reprisbilder. Ändå är alla säkra på vad de såg.
